Klackarna i taket
Sitter och äter min smaskiga frukost (not!) och tänker igenom nattens fest.
Jennifer blev förbannad när hon insåg att vi lurat dit henne i tron om att Carl inte skulle vara där. Hon vägrade komma in och vände på klacken och försvann igen. Snopet.
Carl satt tyst i soffan hela kvällen och drack glas efter glas av det goda vinet. Jag försökte prata med honom, förklara hur Jennifer tycker att hon alltid står sist på prioritetslistan. Jag vet inte om han lyssnade eller förstod, jag fick inget vidare gensvar.
Som tur var, så hade de andra gästerna lite mer partylust. Vi spelade charader och skrattade tills vi hade ont i magen, innan 80-tals hitsen åkte in i CD-spelaren på högsta volym. Klackarna i taket! (varför säger man så?)