Nu är Fina Fruns walk-in-closet färdig, välkommen in!

Är det här en obsession?

Eller möjligen brist på fantasi?

Och varför köper jag flera av samma sort? Demens?

Jag får fundera på det. Och kanske vara äventyrlig nog att uppsöka nya hyllor i mataffären...

Hur hanterar du barnens frågor om sex?

Kör du med en blommor och bi variant eller är du helt ärlig?

Fina Fruns familj sitter och mumsar på dagens middag, när Emil frågar: "Vad är en kondom mamma?"

Makens blir plötsligt väldigt törstig och klunkar och klunkar ur sitt glas. Vilket gör det omöjligt för honom att besvara frågan.

"Jaa, det är som en ballong," börjar jag trevande. "Som man sätter på snoppen för att spermierna inte ska kunna komma ut." Nöjd med mitt svar, fortsätter jag att äta.

Men sonen är inte lika nöjd, "vad är spermier?"

"Det är som små fiskar som simmar från mannen till kvinnans ägg, för att det ska bli ett barn."

"Ja, ja! Just det! Det vet jag ju. Tyst mamma, du är så pinsam!

???

När jag sökte på Google efter en bild till inlägget, kom det upp "kondomtestare".

Nyfiken?

Jag blev det i alla fall. Och klickade vidare till Durex:

Vi erbjuder

• Flexibla arbetstider
• Ett hårt, men tillfredsställande jobb
• Inga krav på kläder
• Ingen utbildning krävs
• Du kan komma när du vill, men helst inte för tidigt

Sorry! Ansökningstiden har gått ut...

Tjoho! Ibland har man tur.

Jag har jagat runt efter ett sminkbord som tar minimalt med plats, eftersom min walk-in-closet är allt annat än stor. Då gäller det att tänka bortom färdiga lösningar. Kanske man kan ordna en vägghängd hylla eller liknande?

Så mindes jag ett laptopbord som IKEA haft i sitt sortiment, men som utgått för en tid sedan. Det går dessutom att fälla ut med ett dolt utrymme. Perfekt för smink!

Jag sökte bland annonserna på olika köp- och säljmarknader på nätet, tills jag hittade hyllan - fortfarande i sin förpackning, helt oanvänd. Yeh!

Så nu är rummet snart färdigt. Idag flyttar jag in mina grejjer. Klänningarna först...

För en tid sedan kom ju älsklingen hem med en HTC Sensation till mig. Tänkte berätta lite hur vi trivs tillsammans, mobilen och jag.

Vi har inte haft några konflikter eller missförstånd ännu, så allt är bara frid och fröjd. En av mina favoritfunktioner hos vännen, är att texten anpassar sig till skärmen när du zomar. Du behöver alltså inte flytta på texten fram och tillbaka för att läsa, när du surfar. En STOR fördel, jämfört med konkurenterna.

Jag har också testat lite kul Appar, som jag kan tipsa om allt eftersom här på bloggen. Först ut är "Deelo", som ger dig erbjudande och rabatter på alla möjliga lokala företag, där du befinner dig.
Tyvärr fungerar den bara för oss i Göteborg eller Uppsala än så länge. Men fler städer kommer inom kort att kunna erbjuda tjänsten, så håll utkik!

Trodde ni att jag låg och sov hela förmiddagen idag också?

Ånej, medan resten av familjen drömde sött, så målade jag första lagret inne i garderoben. Turkost.

Vad tycker ni?

Eftersom rosa är min favoritfärg, så valde jag att INTE måla rummet i rosa. Verkar det logiskt?

Så här tänker Fina Frun: jag kommer antagligen att fastna för en massa söta inredningsprylar (askar!) i rosa. Därför måste väggfärgen vara av sådan kulör att den framhäver de rosa färgerna på ett fint sätt - inte dränker dem.

Nu skall jag brygga min morgonlatte och vänta på att barnen vaknar, för de ville absolut vara med och måla. Så jag tänkte att de kunde färdigställa rummet med färglager nummer två.

Medan de målar, kan ju jag ta ett skumbad...

Smaskig fika idag. Visst passar en semletårta året runt?

Jodå, det blev en härlig sovmorgon till tio. Som tur är har jag lika morgontrötta barn, så jag var först upp.

Regnet hänger hotande i luften över Göteborg idag, så just nu skyndar vi hem till värmen hos Fina Mor och Far. Där väntar som vanligt en spektakulär fika (som alltid) och mycket bus och lek med småkusinerna. (kanske kommer en bild senare)

Ha en fin lördag, alla härliga bloggers!

Vi firade att första skolveckan var till ända, med att gå till Liseberg och lyssna till Tove Styrkes ljuva stämma.

Imorgon planerar vi att sova lääänge...

(sorry, bildstorleken stämmer inte, så Tove hamnade utanför bilden...)

"Titta mamma jag har en lös tand. Igen." Emil gapar och pekar. Sen vickar han koncentrerat tills tanden flyger ut.

"Oj! Det gick fort. Vad skönt för dig. Då kommer tandfén inatt då."

"Just det!" utbrister han, "undrar om jag får mer än en guldpeng den här gången..." mumlar han.

Några minuter senare kommer han och visar upp ytterligare en lös tand. "Titta, en till!" Efter några bestämda ryck så är även den tanden borta. "Hoppas jag får en bonus av tandfèn nu," sonen ger mig en flirtig blinkning.

Nu är jag hemma med penslar och målarfärg. Vilken färg det blev, får ni se imorgon.

Jag hann också kika lite på hyllor och annat som jag behöver. Det bästa med att Adam samtidigt möblerar om i sin garderob, är att han struntar fullkomligt i vad jag gör. Och vad jag shoppar...

Angående bilden, så är min craving just nu morotsjuice. Äääälskar det!

Idag tänkte jag kika lite efter inredning och färg till min kommande walk-in-closet.

Vad tycker ni om den här hyllan? Den skulle säkert komma till god användning...

Adam har strykt sina nytvättade skjortor och kämpar med att trycka in dem i garderoben. "Älskling! Skulle inte du kunna rensa ut lite av dina kläder så jag får plats med åtminstone några plagg?!"

Aha, nu har jag min chans att framföra mina planer... (ang inlägget igår)

Jag skrider in och anlägger en bekymrad min, "du har rätt. Du har alldeles för liten plats åt dina kläder."

Adam ser ut som om han skulle svimma, "j-j-jag har rätt?" stammar han fram.

Jag lägger pannan i djupa veck (ingen botox så långt ögat kan nå) och ser ut som jag grubblar. "Jag kanske kunde hänga mina saker i förrådet."

"I förrådet?"

"Jaaa, jag kan ju ordna lite hyllor och så. Flytta in mitt smink också, så du får mer plats i badrumskåpet..."

Maken ser fortfarande tvivlande ut, så jag drar mitt triumfkort, "när alla mina saker försvinner ur garderoben här, så kunde du ju få plats med dina mediasaker."

"En TV?" frågar han prövande.

Jag nickar.

Klappat och klart! Adam lyser redan av förväntning och jag börjar planerandet av min alldeles egna walk-in-closet...

minns ni Carries garderob (bilden) som Big gjorde till henne?

Jag sitter och klär in skolböcker. Kul. (Jag var ironisk där).

Emil vill ha olika papper på samtliga böcker så han kan hålla reda på vilken som är vilken. Jag föreslog transparent bokplast, men det var ingen hit.

"Tänk vad onödigt..." suckar jag

"Vadå?" undrar Adam

"Ett rum som inte kommer till någon vettig användning." Jag syftar på förrådsutrymmet, som syns på bilden ovan.

"Men där slänger vi ju alltid in en massa grejjer som vi inte har någon annan plats för."

"Precis min poäng. Grejjer som borde ligga någon annanstans. Ett helt rum som slösas bort!"

Adam ser fundersam ut. Det var den effekten jag ville uppnå. Så jag tystnar och låter fröet gro i hans lilla inredningshjärna.

Nästa steg blir att presentera mina planer för rummet. Men det får bli imorgon, när han fått grubbla över rummets ofunktionella uppgift. Då kommer han nappa direkt...

Kika in imorgon igen, du med!

Minns ni hur första skoldagen efter ett långt sommarlov kändes?

Lite pirr i magen. Förväntningar blandas med ångest.

Minns ni hur annorlunda kamraterna såg ut? Hur mycket man hinner växa under tio veckor?

Två grubblande smått nervösa barn nöjde sig med att bara vara hemma och småpyssla och hänga med mamma och pappa, under gårdagen. Så vi grillade och hade filmmys. Njöt.

Idag är samma lugna barn uppspelta och slåss om hårsprayen framför spegeln. Pirret i magen är kvar men nu taggar de.

Både Emil och Ida trivs i sina skolor, ser fram emot skolstarten, men jag vet att det finns många barn där ute som har en annan känsla i magen. Ont av oro, kanske till och med av rädsla. En känsla som inte borde behöva upplevas av något skolbarn...

Jag hoppas och önskar att alla barn får uppleva uppskattning och glädje idag. Terminens första skoldag.

Aja baja Fina Frun.

Vilken dålig bloggare jag är.

Men jag vet ju att ni förlåter den dåliga uppdateringen och brist på kontakt, eftersom jag brukar behandla er bättre än så.

Idag är sista dagen att njuta av ledighet, för imorgon börjar skolorna igen. Så jag tittar bara snabbt in för att dela med mig av en groda som hoppade ur munnen på en av fruarna från TVserien "Real Housewives of Beverly Hills", som går på trean.

"My husband calls me a sex object. He says every time he wants sex, I object. I say to him, you know what? Christmas and birthdays. And it’s your birthday, not mine; it’s another day off."

Lisa Vanderpump

Tyckte det var fyndigt...

"Kom mamma, så provar vi att springa i bollarna!"

"På vattnet?!"

Oh no...

Hela city har förvandlas till en stor fest och Fina Frun är självklart där!

Kanske jag förflyttar mig mellan de olika eventen på en hyrcykel? Visst är det en smart ide? Du betalar i automaten på plats.

Det gäller att använda sin moderliga list om man ska få upp ungarna på morgonen. Allternativt gå och lägga sig i tid.

Jar Jar Binks, som numera är Emils sängkamrat, är inte bara gosig att krama, han fungerar också som en väckarklocka.

Kramar man hans hand, talar han om hur mycket klockan är. Ställer man in alarmet, så vibrerar han och börjar prata för att väcka sin vän.

Under dagen så snattrar han och sjunger som sällskap.

Så söööt!

Är inne på Gina Tricot när jag får syn på ett par urläckra fejkskinnbyxor.

De ser i alla fall läckra ut på skyltdockan.

I provrummet ändrar jag dock uppfattning ganska snabbt. De är för plastiga och jag ser ut som ett dagisbarn med regnbyxor på...

Problem med bananflugor?

Jag köpte den här bedårande söta tårtkupan att skydda frukterna i. Nu är köket flugfritt!

Och ser nektarinen inte lite extra åtråvärd ut när den exponeras så här?

Nedräkningen har börjat. Sex dagar kvar. Till måsten och tidpassning. Till skolstart och möten. Till skjutsningar och stress.

Men också en välbekant trygghet i att vardagen är tillbaka. Dagarna får rutin, vilket inte alltid är negativt.

Fast fick jag välja, så skulle Fina Fruns familj slippa måsten och plikter. Bara ta dagen som den kommer. Här har vi inga problem med att fylla upp dygnets alla timmar. Ni ser ju själva vilken tid jag publicerar inläggen på. Jag hinner inte innan!

Är du typen som blir uttråkad av för lång ledighet, eller njuter du av en blank almanacka?

Lika som bär? Eller som syskon åtminstone?

Nu har vi avslutat den nästan fyra timmar långa filmen Dr Zhivago. Nydramatiseringen från 2002 med Keira Knightley, Sam Neill och Hans Mathson.

Den var sorglig, lite vacker sen sorglig igen och till slut tragisk...

Under hela filmens gång, försökte jag komma på vem "Dr Zhivago"=Hans Mathson, påminde mig om... Plötsligt insåg jag att han är slående lik Ulrika Eriksson!

Vi har varit på shoppingcentret Allum och sitter i bilen för att åka hem.

"Ska vi svänga in på Rusta innan vi kör mot centrum?" undrar vännen Jennifer.

Jag håller på att tappa greppet om ratten när jag hör det. "Rusta?! Sen när handlar du där?"

Vi hatar ju lagerliknande affärer.

"Sväng in får du se."

Nu blir jag ju nyfiken, så jag gör som hon säger.

Jennifer styr stegen mot shampoavdelningen när vi kliver in i affärslokalen och pekar med lysande ögon på vårt favoritmärke Aussie. "ser du priset? 59 kronor!" (i andra affärer får du lägga till ytterligare en hundring ungefär)

"Oh kolla där," lägger jag till, "Bobbys hårvårdserie för 16 kronor!" (kostar ca 169 kronor annars)

Jag plockar en korg full. Lika bra att passa på! Inte så dumt med lagershopping trots allt...

Hoppas att ni har en mysigt helg! Fina Frun njuter av solen tillsammans med storfamiljen. Vi fikar, umgås och pysslar med barnen.

Syrrans vovve tror att han är ett av barnen och är gärna med och ritar.

PS! Detta är det första inlägget jag gör med min nya telefon. Hur ser det ut?

Titta vad älsklingen kom hem med till mig! En HTC Sensation. Värstingen av mobiler! (Nej, jag vill inte ha iPhone som alla andra)

Nu skall här fotas och bloggas på språng!

Ett sms från maken kommer:

"Jag har precis köpt en present till dig... xxx"

Han vet minsann hur han ska få mig att längta efter hans hemkomst.

Dammsugning. Inte så kul. Men å andra sidan så är inte strykning eller diskning party heller direkt...

Något som jag aldrig listat ut, är hur man pusslar tillbaka de små borstarna och munstyckerna i behållaren på dammsugaren igen. Hur jag än vänder och vrider på dem, så passar de inte.

Det blir att jag kastar dem i en liten hög bredvid sin husse, när den återvänder till städskåpet.

På något märkligt sätt har de alltid funnit sin rätta plats igen, när det är dags att dammsuga nästa gång. (Tack Adam)

Ida vill slinga håret och hon har gett mig förtroendet att genomföra det. Hon är modig min dotter. Jag har nämligen aldrig gjort det hemma förrut. Dessutom vill hon krångla till det ytterligare med folieslingor.

Jag läser instruktionerna och blandar lösningen. Kommer till den obligatoriska genomför alltid ett allergitest ett dygn innan användning - texten. Detta förbryllar mig. Eftersom man efter att ha blandat vätskorna inte får spara blandingen, utan måste kasta resterna.

Ska man då köpa ett helt paket för att göra ett punkt-test bakom örat och sen slänga resten? Och sen köpa ett nytt paket för att färga håret dagen efter? BIG WASTE, enligt Fina Frun!

Varför kan inte företagen helt enkelt skicka med en liten enportions allergi-test-tub i hårfärgningskittet?

"Kommer det något bra på TV?" undrar barnen och studsar ner på var sin sida om mig i soffan.

"Inget. Som vanligt," suckar jag och slänger ifrån mig TV-tidningen.

"Okej, då blir det en DVD igen."

Ida drar med ett finger längs fodralen och läser högt. Efter lite kiv med lillebrorsan, får hon sin vilja igenom och playar Step Up 3.

Utanför fönstret smattrar regnet mot rutan så hårt att vi får skruva upp volymen på filmen, vilket framkallar barndomsminnen...

"Vet ni, när jag var liten så hände det att SVT spontant körde igång en film mitt under dagen när det regnade. Regnfilm kallades det, tror jag. Det kändes som man vunnit på lotteri när det hände och då samlades hela familjen och tittade tacksamt."

Som svar får jag rynkade pannor och nollställda ögon. Jag kan förstå reaktionen. Hur kan de som vuxit upp med Tvn som bakgrundsljud, så gott som dygnet runt, förstå värdet i en svartvit klassiker som visas som bonus till de få Tv-timmar som sänds.

Tips!

Tävla om 4 hemliga paket hos

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT KOMMA DIT

När jag vaknar på morgonen (eller morgon förresten, klockan var elva. Det är nog förmiddag?) är huset helt tyst.

Hela hemmet andas tomhet. Det är konstigt hur man känner att man är ensam, innan jag ens har stigit ur sängen.

Adam är på jobbet och barnen sover hos mormor och morfar. Ett gyllene tillfälle att gotta sig med en jag-jag-jag-dag, men jag känner mig bara övergiven.

När jag tassar runt i huset ser allt ut som vanligt, möblerna står där de brukar och tvättkorgen är full som vanligt, men ändå är det som om det bara är ett tomt skal jag ser.

Längtan. Längtan efter skratt och kiv. Längtan efter steg i trappan. Längtan efter närhet.

Ett långt sommarlov går mot sitt slut, så efter att ha umgåtts med familjen dygnet runt i två månader så har jag glömt hur det känns att umgås med bara mig själv.

Men så ringer telefonen!

"Är du påklädd?"

"Nej."

"Det gör inget", Adam skrockar i luren, "eller förresten, vi ska vara hos dina föräldrar om en timme va?"

"Ja"

"Skynda på då, så kommer jag och hämtar upp dig. Så åker vi till Pizza Hut och käkar lunch."

"Okej!"

Nu blir det bråttom. Ensamheten är över och hemmet ser genast lite... varmare ut?

Gruppen för särskilda insatser - G.S.I, smyger tungt beväpnade omkring i buskarna utanför Fina Fruns hus. Plötsligt brakar jakten igång!

"Bryt! Omtagning!" regissören är inte nöjd, så alla återvänder till sina ursprungliga platser. Igen.

Filminspelningen har pågått en tid nu och man börjar bli tjenis med teamet. Speciellt Adam som inte har en enda blyg gen, springer och snicksnackar med skådisarna stup i kvarten och har fått Micke Tornving (jo vi är på smeknamns-basis) att spela in personliga videohälsningar till familj och vänner. Suuupertrevlig kille förresten!

Tältet som syns på bilden, används som matsal och vi har fri insyn när Marie Richardson och Jakob Eklund sitter tätt ihop och diskuterar över lunchen.

Smaskiga bilder? Nej, det kommer inte att publiceras. Fina Frun tänker inte agera paparazzi. Hela filmteamet är väldigt diskreta och vänliga. När min parkeringsplats var upptagen när jag kom hem häromdagen, låg en liten lapp på vindrutan om att Johan Falk behövde låna den en stund. Helt okej.

I gengäld blir vi inte bortjagade när inspelningen pågår...

Vi är på shoppingtur och passar på att göra ett besök i Sveriges största köpfilmsbutik.  Movieline, 400 m2 sprängfyllt med gamla klassiker och nyheter.

Barnen får i uppdrag att välja två filmer var. Perfekt för sommarnatten!

Fast om vi vill ha film på nära håll, så kan vi bara kika ut från fönstret. Hemma pågår nämligen en filminspelning. Fast mer om det en annan gång, för nu dyker jag ner bland klassikerna!

Mina val!

"Titta mamma!" Ida dyker upp ur vattenytan, släpper taget om snorkeln och visar upp sitt dykarfynd - en söt liten bebis-sjöstjärna.

Vi är i Åsa (Halland) och badar och njuter av den fina stranden och det klara vattnet. Bottnen är alldeles len och mjuk och fri från stenar.

Det här är absolut ett av våra smultronställen. Vart finns dina?

Det är trångt och det är varmt. Man får armbåga sig fram till borden med de potentiella fynden här på loppisen. Jag ställer mig på tå för att se över axeln på damen framför mig och ser en glimt av en ursöt gammal Disneyspegel.

"Jag köper spegeln!" hojtar jag innan någon annan ska hinna före. "Hur mycket ska du ha för den?" jag drar upp en femhundring.

"Tio kronor, tack."

"TIO!?" hon har nog fått solsting...

Spegeln blir mitt första fynd, vilket straffar sig med att jag får släpa runt på den tunga saken hela dagen (Adam=packåsnan, är inte med). Men det är den värd!

Likt en spårhund, nosar jag raskt upp några lådor på marken fyllda med handväskor. Jag rotar tålmodigt runt och granskar var och en av exemplaren. En Marockansk skinnpung av modell större, får stanna kvar i min famn. Likaså en flätad strandbag. Inga makalösa fynd, men kul att ha som ombyte.

Så plötsligt känner mina känsliga fingertoppar något speciellt. Den är tung av de tusentals små, små pärlorna som är handbroderade på ett sidentyg. Inuti ligger en matchande spegel. Troligen 60-tal. BINGO!

Auktionen sätter igång. De större möblerna och de äldre dyrgriparna ska budas bort.

Jag ser en fin gungstol som jag genast vill ha och börjar vifta med armen för att höjja den pågående budgivningen. "Går den in i bilen tror du?" frågar jag min pappa, vars bil jag kom i till marknaden.

"Inte en chans!" skrattar pappsen.

Suck! "Den hade nog ändå inte fått plats hemma..." muttrar jag.

Några fler fynd blir det inte. Idag. Men jakten fortsätter!

Har du några tips på bra marknader som är värda ett besök?

Tycker du om att besöka loppmarknader?

"FYNDEN"